onsdag, januari 03, 2007

Norge och norrmän

Diskussionen kring Fuglesang, och andra Snutnamnsklingande efternamn, går inte att avsluta här och nu. Läsaren "Stefan" noterar att även namnet Martindahl har västsvenska (läs norska, eller isländska) anor, och således inte heller det är att betrakta som ett Snutnamn.

Jag kan på intet sätt gå i svaromål och hävda motsatsen, utan är böjd att hålla med Stefan i den analysen. Jag vill dock lyfta ett litet varningens finger för att läsarna skall dra slutsatsen att namnet Martindahl skulle vara isländskt. Utan att ha disputerat i ämnet, är jag i alla fall av uppfattningen att isländska namn är gamla patriakala diton, det vill säga efternamnets inledning är faderns förnamn och ändelsen genusbestämd efter bäraren.

Däremot är det mycket möjligt, ja rent av troligt, att Martindahl är ett norskt efternamn, och således inte ett Snutnamn.

Av samma läsare presenteras namnet Kvarforth. Jag kan inte själv avgöra huruvida det rör sig om ett Snutnamn i sann "-klev", "-skog" eller "-myr"-anda eller om det är ett norskt "naturligt" efternamn. I brist på givet facit, ligger sanningen någonstans i närheten av betraktarens öga...