Det som började som en plojgrej med reggandet av en specifik blogg enkom tillägnat den sköna konsten Snutnamn (läs första inlägget
här ) har på 499 inlägg nu vuxit till någonting oerhört och näst intill ogreppbart. Bloggens
gästbok, och kommentatorsfunktion formligen briserar av tips från allmänheten och via Snutnamns mejl,
snutnamn@hotmail.com, strömmar tipsen om vackra Snutnamn in.
Denna blogg hade inte varit det dynamiska verktyg och den
PUL-utmanande blogg om den inte tilltalade så många av de privatspanare som finns runt om i landet, och världen. Otal bidrag, det ena bättre än det andra, har kommit in till bloggen via olika kanaler, och det är en fröjd att ta del av de många spaningarna som rapporteras in till sambandscentralen.
I den bästa av världar skulle självfallet något slags pris
utdelats. Ekonomin för bloggen är dock tämligen ansträngd, mycket beroende på att bloggen under sina 499 inlägg och ett- och halvt år av verksamhet, inbringat den totala summan av
noll kronor. Vid en framtida försäljning (nej Aftonbladet, det räcker inte med erbjudandet att ersätta
Hartanden eller
Pösmunken) eller börsnotering, kommer dock självfallet ekonomiskt lukrativa ersättningar utgå för tips. Ungefär som när
Carin Götblad samlar in tips. Till dess kommer dock bloggen, inte minst för sin trovärdighets skull, att fortsätta att bedrivas på ideellt basis.
Trafiken till bloggen ökar för varje dag, och endast ödmjukheten och försyntheten gör att det inte nämns någonting om bloggens besökarantal kontra andra sidor som
Aftonbladet,
Sex.com och
Polisman.se. Det är dock ställt utom allt rimligt tvivel att bloggkollegor antingen sporras av denna magnifika trafik eller så lägger de ned totalt i vetskapen om att de aldrig kommer att nå riktigt hela vägen
fram.
Allt är dock inte guld och vända batonger. Genom åren har påhopp mot bloggen förekommit. Med anledning av dessa har det varit nödvändigt att slänga in följande ”
disclaimer” (engelsk term för att klargöra att man säger vad man vill, men man är medveten om att det kanske inte är bra). Den politiskt korrekte gör därför rätt i läsa
här,
här,
här och
här.
Avslutningsvis vill jag bara vädja till er alla att fortsätta att inkomma med era spaningar och att ni som ännu inte har upptäckt Snutnamnens charm gör det på denna blogg. För den som tycker att allting här är självhärligande, elakt och väldigt konstigt, ber jag att få hänvisa till bloggens absolut första inlägg och disclaimer och förklaring och allt det var. Den hittar ni
här. Kolla även in
detta.
Slutorden får bli de berömda från;
Hill Street Blues - "
be careful out there".
eller för all del som denna
Spanare brukar säga; "vet ni någonting, hör av er till Efterlyst, du kan vara anonym".